En av bussoperatören Gamla Uppsala Buss eldrivna bussar – en MAN Lions City 18E. Foto: Gamla Uppsala Buss

En av de vanligaste elbussmodellerna i Sverige är 18 meters ledbussen ”Lions City 18E” från tyska tillverkaren MAN. En av de bussoperatörer i Sverige som använder MAN Lions City 18E är Gamla Uppsala Buss (GUB), som har ett 20-tal sådana ledbussar i stadsbusstrafiken i Uppsala, där de första (12 fordon) sattes i trafik i början på 2022. Hösten 2023 levererades ytterligare 12 stycken MAN Lions City 18E till GUB.

Men hur långt kan man egentligen köra vintertid med en MAN Lions City 18E innan den behöver köra tillbaka till depån för laddning? Fordonsmagasin följde nyligen en av Gamla Uppsala Buss Lions City 18E under en körcykel, det vill säga från det att bussen körs ut ur företagets depå och sätts i linjetrafik till det att den avslutar sin tjänst för dagen och körs tillbaka till depån för laddning samt städning (och utvändig tvätt beroende på väderlek).

Här står ledbussen (av modellen MAN Lions City 18E) på en ändhållplats i Uppsala i väntan på att köras tillbaka till operatören Gamla Uppsala Buss depå för laddning.                    Foto: Pierre Kjellin

Den MAN Lions City 18E vi följde är tillverkad 2023 och sattes i trafik i början på 2024. Dagen vi följde bussen var en vanlig lördag och bussen lämnade depån tidigt på morgonen för att enligt schemat köra en av stadsbusslinjerna fram till strax före åtta på kvällen. Den aktuella linjen har oftast måttligt till hygglig beläggning men är sällan fullsatt. Den aktuella lördagen är vädret mulet och ganska blåsigt och temperaturen håller sig hela dagen mellan noll grader och en minusgrad – en ganska genomsnittlig vinterdag för att vara i Mälardalen.

Den aktuella busslinjen går innen i tätbebyggt område där hastighetsbegränsningen är antingen 30 respektive 40 kilometer i timmen. Linjesträckningen är cirka 9 kilometer mellan ändhållplatserna. Stilleståndstiden vid varje ändhållplats är sällan mer än 5-10 minuter och enligt Gamla Uppsala Buss rutiner ska bussarnas motor vara avstängd när de står på ändhållplats, för att minimera tomgångskörningen och avgasutsläppen.

När elbussen väntar på att bli tillbakakörd till Gamla Uppsala Buss depå visar räckviddsmätaren på en återstående räckvidd på ca 3,5 mil – inte tillräckligt för att slutföra sin körning för dagen enligt plan.      Foto: Pierre Kjellin

Så långt kom GUB:s elbuss en vinterdag
Efter att ha kört 12 varv på linjen (12×9 km) blir föraren kontaktad av Gamla Uppsala Buss trafikledning som noterar att bussens drivbatteri börjar nå en låg laddningsnivå. Bussens räckviddsmätare anger då räckvidden till cirka 40 kilometer. Föraren beordras att köra linjesträckningen en gång till (till den östliga ändhållplatsen, som ligger närmare depån).

Framme vid de andra ändhållplatsen visar räckviddsmätaren 35 kilometer och klockan är då strax före 15. Bussen har då kört totalt cirka 14,5 mil sedan den samma morgon kördes ut ur depån. Givet bussens egen räckviddsmätaren skulle de således ha kunnat köra totalt 14,5 mil + 3,5 mil – det vill säga cirka 18 mil – innan drivbatteriet är urladdat.

Enligt busstillverkaren – tyska MAN – ska deras elbuss Lions City 18E klara ”minst 23 mil per laddning under normala vinterförhållanden”.

Av Pierre Kjellin
pierre.kjellin@gmail.com
+46 (0)70 3345009

Så här ser Autoremotes startsida på internet ut.

”Med ”Autoremote” behöver verkstäder aldrig mer tacka nej till kunder eller boka in jobb hos konkurrerande auktoriserade verkstäder”. Så presenterar Min Bil Group sin nya digitala tjänst på sin Linkedin-sida.

Autoremote är en fjärrstyrd programmerings- och diagnostjänst som riktar sig till bil- och skadeverkstäder som behöver hjälp med att slutföra arbeten som tidigare krävde hjälp av exempelvis en konkurrerande verkstad. Autoremote bedrivs som en verksamhet inom Min Group.

Autoremote är en pay per use-tjänst (betala vid varje tillfälle) som till att börja med erbjuds i två prisnivåer – Standard och Avancerad. Den erbjuder hjälp med avläsning och radering av felkoder, nedladdning av mjukvara, programmering av en komponent (t.ex styrdon) och återställning av serviceindikatorn.

Fredrik Nitz, affärsområdeschef Autoremote – varför behöver många verkstäder hjälp med detta?

Min Bils anläggning i Bromma i västra Stockholm. Min Bil Group har idag sex anläggningar i Storstockholmsområdet. Foto: Min Bil

– Ett exempel är att verkstaden har ett diagnosverktyg som inte kan radera felkoden, eller att bilen man jobbar med kräver en mjukvaruuppdatering som deras verktyg inte kan tillhandahålla. Eller att verkstaden inte har verktygen eller resurserna att programmera exempelvis ett styrdon. Det är sådana jobb som vi nu hjälper till med genom Autoremote.

Det ni nu erbjuder via Autoremote finns väl redan anda aktörer på marknaden som till viss del erbjuder?

– Ja, verkstaden kan få hjälp med samma typ av tjänster hos aktörer som Hella Gutmann och Bosch. Men vår fördel skulle jag säga är att vi är en lokal leverantör – vi finns i Sverige, vi är snabba och flexibla eftersom vi är en liten aktör.

Vilken är Autoremotes främsta målgrupp och hur marknadsför man tjänsten?

Fredrik Nitz, affärsområdeschef för Autoremote på Min Bil Group. Foto: Min Bil

– Det är i första hand allbilverkstäderna. De tror vi har störst behov av Autoremotes tjänsteutbud. Vi gör mejlutskick och går ut i olika sociala medier. På Min Bil har vi också en stor grupp återkommande kunder som vi enkelt når, dels våra verkstadskunder men även våra kunder som köper bildelar genom vår grossistverksamhet med originaldelar.

Och hur många hos er på Min Bil-koncernen är det som kommer jobba med Autoremote-tjänsterna?

– Vi har sex anställda som ska jobba dedikerat med Autoremote. Det är både personer som vi nyanställt och några som redan jobbar hos oss sedan tidigare.

Aha, så det var folk till Autoremote som ni annonserade efter under förra året, bland annat annonsen där ni sökte en diagnostekniker?

– Ja det stämmer. Vi har jobbat med att bygga upp Autoremote i mer än ett år. Och vi lanserar alltså konceptet nu.

Av Pierre Kjellin
pierre.kjellin@gmail.com
+46 (0)70 3345009

T v– Bilprovningens station i Sundbyberg någongång på 1980-talet. T h – första kvinnliga bilprovaren som anställdes i oktober 1979, Gun-Brith Jörestig. Foto: Bilprovningen

Den 1 januari 1965 blev det obligatoriskt med något som då var nytt för Sveriges bilägare – årlig kontrollbesiktning av bilar som var registrerade i trafik, eller ”fordonskontroll” som det då benämndes. En reform som revolutionerade bilmarknaden, förbättrade trafiksäkerheten och snabbt minskade antalet trafikolyckor i Sverige.

Obligatoriet var resultatet av ett beslut av riksdagen och regeringen som ansåg det nödvändigt att ha regelbundna kontroller av bilarnas skick mot bakgrund av den kraftigt ökande biltrafiken i Sverige och det stora och ökande antalet trafikolyckor, som mycket oftare än idag hade dödlig utgång.

Egentligen smygstartade bilprovningsverksamheten redan den 1 juli 1964 då en provningsverksamhet kördes igång på sju orter; Stockholm, Kalmar, Oskarshamn, Västervik, Helsingborg, Arvika och Söderhamn. Under året utökades antalet stationer och vid årsskiftet fanns närmare 40 stationer i Sverige.

Så många underkändes 1965

En Citroen DS får ljusinställningen kontrollerad på Bilprovningens station någon gång på 1960-talet. Foto: Bilprovningen

Den obligatoriska fordonskontrollen startade planenligt den 1 januari 1965 och under året besiktades totalt 430 000 fordon i Sverige, varav 30 procent underkändes. Men istället för att ta sitt fordon till den obligatoriska fordonskontrollen valde många ägare det första året att skrota eller ta det ur trafik.
Under pilotverksamheten året innan – 1964 då det bara genomfördes frivilliga fordonskontroller – så var det bara hälften av de kontrollerade fordonen som fick godkänt.

Fordonsbesiktningen bestod till en början främst av underredsinspektion, bromsprovning och ljusmätning av lyktor. För att kunna införa den obligatoriska fordonsbesiktningen behövde man rekrytera cirka 300 bilprovare, 150 kontorister samt cirka 140 besiktningsmän och chefer för de olika stationerna.

Gamla titlar
I förarbetet till lagstiftningen om obligatrisk fordonskontroll kallades bilprovningsstationerna för ”inspektionsanstalter” och ”stationschef” hade istället namnet ”anstaltsföreståndare” – båda begrepp som dock aldrig kom att användas.

Läs mer om Bilprovningens historia HÄR

Av Pierre Kjellin
pierre.kjellin@gmail.com
+46 (0)70 3345009

Foto: Pierre Kjellin

SNI-koden används för att beskriva den verksamhet som bedrivs i ett företag eller organisation och när man startar ett företag måste man välja den SNI-kod som man anser bäst beskriver företagets verksamhet. Man kan också välja fler än en SNI-kod för att beskriva sitt företags verksamhet.

Att ha rätt SNI-kod (eller koder) är viktigt för att få rätt information till företaget från myndigheter.

I slutet av 2025 ersätts den nuvarande uppsättningen SNI-koder (SNI2007) av en ny uppsättning SNI-koder (SNI2025) i hela EU. Flera branscher berörs av förändringen och en av dessa branscher är fordonsbranschen, eller rättare sagt de företag som sysslar med ”handel med motorfordon”.

För de flesta företagen innebär förändringen av SNI-koderna att de får en ny kod men med samma innehåll som idag. Men för en stor mängd företag kommer SNI-koden att delas upp, vilket innebär att delar av innehållet flyttas till andra koder.

Håll utkik efter de nya SNI-koderna på:

SCB:s hemsida

eller på Verksamt.se

Av Pierre Kjellin
pierre.kjellin@gmail.com
+46 (0)703345009

Foto: KGK

För ett år sedan kunde verkstäder anslutna till KGK:s verkstadskoncept Autoexperten och Autopartner börja köpa begagnade bildelar i KGK:s webbshop Autokatalogen. Detta innebar att de i en och samma leverans kunde beställa en fabriksny generatorrem och en begagnad generator.

Över 1800 begagnade bildelar har Autokatalogen sålt i skrivande stund.

När en Autoexperten- och Autopartner-verkstad beställer en begagnad bildel följer det i leveransen oftast också med en specifikation innehållandes beräknade arbetstider på majoriteten av beräknad timpeng och delens pris.

Lanseringen av begagnade bildelar innebar också att Autokatalogen breddade sitt sortiment med hela motorer och växellådor samt inte minst med begagnade högvoltsdelar till elbilar. Högvoltsdelarna har renoverats av KGK:s norska dotterbolag EV Hub som man förvärvade  2023.

– Nu ska vi jobba vidare med att sprida kunskapen om vårt erbjudande med begagnade bildelar och få fler att se fördelarna, säger Magnus Norin, ansvarig för erbjudandet begagnade bildelar.

LÄS ÄVEN: Så ska Autoexperten förbättra fordonsutbildningen

Håkan Rönnholm, grundare och ägare till Autoglass Restore som förgyllt glasbranschen med nya innovativa glasreparationslösningar, har nu både tagit över sitt första företag igen och fått det på fötter. Foto: Privat

I bilglasbranschen är Håkan Rönnholm omtalad som en klurig entreprenör som utvecklar innovativa verktyg och lösningar för bilglasreparationer som ligger i framkant. Håkan började sin resa inom bilglas 1991 då han som en av få i Sverige började jobba med stenskottsreparationer. Håkan använde sig av det amerikanska systemet Glasweld som använder sig av vakuum respektive tryck, vilket också är den metod som Håkans egenutvecklade reparationsverktyg Mega Vac använder.

1995 slog Håkan ihop sina påsar med brodern och de jobbade tillsammans i företaget (som hette Glasweld) fram till milennieskiftet, då Håkan startade eget och började utveckla egna reparationsverktyg och lösningar i företaget som han döpte till Autoglass Restore och som 2023 omsatte nästan 5 miljoner kronor.

För två år sedan gick Håkan Rönnholms bror bort och de anställda på Glasweld tog över verksamheten. Men oron i världsekonomin i pandemins spår och minskad försäljning tvingade i augusti företaget i konkurs, och Glasweld i USA frågade Håkan ifall han ville ta över företaget.

I oktober drog Håkan igång verksamheten i det företag han alltså själv startade 1991. Och utmaningarna var många:

– Förutom att vi behövde uppdatera hela företaget med produkter och dokumentation för att få igång detta sedan tidigare väl inarbetade företag så blev vi tyvärr hackade och förlorade massor av viktig information, hela vår webbshop och hemsida, berättar Håkan Rönnholm på sin Linkedin-sida.

Trots alla uppstartsproblem och försenade leveranser har Håkan lyckats sälja Glasweld-produkter för cirka en miljon kronor sedan han tog över i höstas, och nu har han fått upp företaget på banan ordentligt då Glasweld nyligen kunnat sjösätta en helt ny webbshop.

– Vi tackar alla kunder för deras tålamod med försenade leveranser och startproblem. Äntligen kan ni som vill köpa direkt av oss i shopen med bilder och priser på våra produkter göra det, berättar Håkan och skickar även med lite aktuell info till sina kunder:

– Ni som tidigare varit kunder måste tyvärr åter registrera in er eftersom det är ett nytt företag och en helt ny webbshop. Men vi välkomnar självklart även nya kunder.

Av Pierre Kjellin
pierre.kjellin@gmil.com
+46 (0)70 3345009

Snart lanserar Bosch sin nya digitala tjänst “Bosch Vehicle Health Certificate”. Foto: Bosch

”Bosch Vehicle Health Certificate” – så heter Boschs nya digitala tjänst där man med hjälp av ett diagnosverktyg och bearbetning av en stor mängd fordonsdata från bilen får fram en hälsodiagnos på den begagnade bilen.

Bosch Vehicle Health Certificate förutsätter att användaren har något av Boschs ESI-Tronic diagnosverktyg KTS560 eller KTS590 och att man tecknar ett abonnemang ”Bosch Vehicle Health Certificate”.

Detta innehåller abonnemanget Bosch Vehicle Health Certificate:
Mjukvara som gör det möjligt att läsa ut och analysera data som finns lagrade i fordonets styrenheter. Beroende på vilken nivå på abonnemanget man väljer så levererar det alla felkoder från fordonet, identifierar tidigare olyckor och försenat underhåll, avslöjar eventuell manipulation av mätarställningen och dokumenterar den aktuella batterikapaciteten för elbilar.

Med informationen man får ut från ett fordon med hjälp av Bosch Vehicle Health Certificate så kan man också få ut en värdering av fordonet.

Bosch kommer att lansera tjänsten ”Bosch Vehicle Health Certificate” för ett antal utvalde kunder i Europa under 2025 och för hela marknaden senare under året.

LÄS ÄVEN: Historien bakom Bosch Car Service

Av Pierre Kjellin
pierre.kjellin@gmail.com
+46 (0)70 3345009

De konkurrerar om att vara fordonseftermarknadens mest relevanta företrädare – Fordonsjuristens vd Bo Ericsson
(t.v) och Svenska Fordonsbranschens vd Lars Bergmark. Foto: Fordonsjuristen och Svenska Fordonsbranschen

På lite drygt ett år har den nybildade branschföreningen för fordonshandlare och verkstäder – Fordonsjuristen – gått från högljudd uppstickare bland branschföreningarna till stenhård konkurrent till föreningen Svenska Fordonsbranschen.

Här kan du läsa mer om turerna bakom Fordonsjuristens födelse och om händelserna och skeendena bakom kulisserna:

Historien bakom SFVF (Svenska Fordonsbranschen)
Det var 2013 som Bo Ericsson fick i uppdrag av Sveriges Bildelsgrossisters Förening (SBF) att få fart på en ny förening som de nyligen hade startat. SBF ansåg att det behövdes en ny aktör som fokuserade på att bevaka de fria fordonsverkstädernas intressen och hade startat nya föreningen Sveriges Fordonsverkstäders Förening (SFVF). Uppdraget att driva och utveckla SFVF gick till Bo Ericsson som gick direkt från jobbet som servicemarknadsansvarig på Motorbranschens Riksförbund (MRF).

Tillsammans med mindre än en handfull medarbetare började Bo Ericsson att ringa runt och rekrytera oberoende fordonsverkstäder, men även en och annan fordonshandlare.

Anklagas för illojalitet
Kort efter att Bo Ericsson hösten 2023 lämnat vd-jobbet på SFVF (som precis hunnit byta namn till Svenska Fordonsbranschen och fusionera med SBF) för att gå i pension, så avslöjar han att han tillsammans med Svenska Fordonsbranschens jurist Ulf Stefansson startar en helt ny branschförening – ”Fordonsjuristen” vars verksamhet ska fokusera på juridisk hjälp och rådgivning.

Ulf Stefansson, tidigare jurist på Svenska Fordonsbranschen och idag jurist på Fordonsjuristen. Foto: Fordonsjuristen

En av drivkrafterna bakom bildandet av Fordonsjuristen är Svenska Fordonsbranschens val av efterträdare på vd-posten, ett beslut som Bo Ericsson starkt invänder mot. Bo Ericsson anser också att den då nybildade Svenska Fordonsbranschen fått en styrelse där de dominerande medlemmarna (Meko och KGK) fått för stort inflytande.

För Svenska Fordonsbranschen innebär Fordonsjuristens start att man förlorar en av sina viktigaste medarbetare – juristen Ulf Stefansson. För att täcka bortfallet tar juristbyrån CVZ Juridik och ägaren Alexander Clomén, som inlett ett samarbete med Svenska Fordonsbranschen (SFB) under Bo Ericssons tid, över rådgivningen och CVZ rekryterar även juristen Caroline Andersson som ska jobba halvtid med juridisk rådgivning åt SFB.

Redan vid lanseringen av Fordonsjuristen har man hunnit rekrytera en dryg handfull medlemmar – bland annat verkstäder och fordonshandlare. Bo Ericsson vill inte uppge några medlemssiffror mer än att man i år passerat ”en magisk gräns”. Enbart den senaste gångna veckan har man fått in cirka tio nya medlemmar.

Kampen om nyckelmedlem
I november 2023, bara två månader efter att Bo Ericsson lanserade Fordonsjuristen, så skickar First Stop in en uppsägning av sitt medlemskap hos Svenska Fordonsbranschen. First Stops omkring 70 verkstäder är kollektivanslutna till SFB och däckkedjans utträde innebär ett ekonomiskt stort medlemstapp för SFB.

Några dagar senare avslöjar MRF:s tidning Motorbranschen att First Stop lämnar Svenska Fordonsbranschen (SFB) och bara någon dag senare meddelar SFB:s vd Lars Bergmark att First Stop inte kommer att lämna föreningen.

Fortsätter att ta medlemmar
Bland Fordonsjuristens medlemmar finns idag många både helt oberoende och kedjeanslutna verkstäder men även större aktörer inom fordonshandel – däribland:
en premiumbilhandlare med cirka 40 anställda som omsätta över 400 miljoner kronor 2023, en husvagns- och husbilshandlare som omsatte över en halv miljard 2023,
en märkesbilhandlare som omsatte cirka 75 miljoner 2023.
En stor andel av Fordonsjuristens medlemmar är även företag som lämnat sitt medlemskap i Svenska Fordonsbranschen, och några av dem är medlemmar i båda föreningarna.

Kampen om mediautrymmet
Fordonsjuristen inleder tidigt ett samarbete med branschtidningen Motormagasinet då dess jurist Ulf Stefansson regelbundet börjar leverera juridikartiklar till tidningen. Även Svenska Fordonsbranschen deltar i samarbetet med juridikartiklar skrivna av deras två jurister.

Men under 2024 börjar samarbetet mellan Motormagasinet och de två branschföreningarna hacka. Den tändande gnistan är Motormagasinets årligen återkommande branschdag ”Fokus verkstad” i september. Veckorna innan branschdagen läggs Fordonsjuristen till på Motormagasinets lista på hemsidan över samarbetspartners till branschdagen. Samarbetet består i att Fordonsjuristen bland annat ska bistå tidningen med tips på föreläsare på branschdagen och eventuellt själv medverka på scen.

Detta får Svenska Fordonsbranschen att avvisa inviter från Motormagasinet till samverkan. En kort tid senare tar Motormagasinet bort Fordonsjuristen från sin lista över samarbetspartners, något som i sin tur får Fordonsjuristen att helt säga upp allt samarbete med Motormagasinet och hoppa av medverkan på tidningens branschdag. In på scenen kliver istället Svenska Fordonsbranschen, som får medverka i branschdagens seminarieprogram, där föreningens servicemarknadsansvarige ska berätta om kvalitetsstandarden Godkänd Bilverkstad – en medverkan som dock ställs in i sista stund.

Tar med sig projekt till Fordonsjuristen
Ett tydligt karaktärsdrag hos Fordonsjuristens grundare och vd Bo Ericsson är förmågan att starta igång projekt:

Branschstandard för arbete med elfordon: Under coronapandemin är Bo Ericsson den pådrivande kraften bakom arbetet med att ta fram en ny standard för hur verkstäderna bör arbeta med elfordon. Sensommaren 2021 lanseras ”Branschstandard för säker hantering av elfordon” där även Mobility Sweden och MRF varit med om att ta fram branschstandarden.

BRANSCHSTANDARD: Redan tidigt efter fordonsjuristens bildande börjar Bo Ericsson driva på för att parterna ska komma vidare i arbetet med att uppdatera ”Branschstandard för säker hantering av elfordon”.

SERMI: Redan innan pandemin börjar Bo Ericsson att aktivt propagera för EU:s nya behörighetscertifiering för åtkomsten av stöld- och säkerhetsrelaterade fordonsdata (SERMI) som unionen då jobbar för fullt med. Alla duktiga och breda allbilverkstäder kommer behöva certifiera sig för SERMI för att kunna fortsätta jobba med nyare bilar, menar Bo Ericsson. I oktober 2023 lanseras SERMI i Sverige som ett av de första länderna.

Projekt som lämnas åt sitt öde
GODKÄND BILVERKSTAD (GBV): Under sent 2010-tal börjar Svenska Fordonsbranschen (dåvarande SFVF) och MRF arbeta med att ta fram en frivillig kvalitetsstandard för fordonsverkstäder, som en reaktion på dåvarande konsumentmarknadsninistern Per Bolunds indirekta hot om att införa ett yrkestillstånd för att få driva fordonsverkstad. SFVF och MRF:s servicemarknadsansvarige Joachim Due-Boje jobbar tätt ihop med att ta fram GBV som lanseras ordentligt 2019.

Som vd för Fordonsjuristen fortsätter Bo Ericsson att tala sig varm för SERMI, men hösten 2024 står det klart att han inte längre står bakom GBV. Då släpper Bo Ericsson nämligen ett pressmeddelande där han ifrågasätter nyttan för verkstäder att certifiera sig för GBV, med hänvisning till SERMI som han anser vara viktigare och mera relevant för verkstäderna.

Samtidigt fortsätter Svenska Fordonsbranschen och MRF att administrera och driva GBV. MRF:s förre servicemarknadsansvarige Joachim Due-Boje är inte längre med och driver arbetet med GBV då han gått i pension.

Godkänd Bilverkstads hemsidas sökfunktion med en Sverigekarta där man kunde söka efter GBV-certifierade verkstäder är nu borta från GBV:s hemsida – den som vill ha information om vilka verkstäder som är GBV-certifierade hänvisas istället till en mejladress.

LÄS ÄVEN:

Nu kan villkoren för GBV ändras igen

Så tycker branschen om GBV

Av Pierre Kjellin
pierre.kjellin@gmail.com
+46 (0)703345009

Foto: Pierre Kjellin

I Norge kan regeringen och Stortinget snart vara på väg att besluta om att införa något som kommer bli en smärre revolution för begagnatbilmarknaden.

I många år har man i Norge diskuterat införandet av ett register över bilars skadehistorik och både politiker och ansvarigt departement (Samferdseldepartementet) är sedan länge involverade i arbetet med att ta fram ett färdigt förslag.

I slutet av november skickade ansvarig myndighet – Statens Vegvesen – ut ett färdigt förslag till bilskaderegister till ett antal remissinstanser. Införandet av skaderegistret ingår i den norska regeringens handlingsplan mot social dumpning i transport- och fordonssektorn.

Så ska skaderegistret fungera enligt Statens Vegvesens förslag

# Det ska förvaltas och driftas av Statens Vegvesen och vara tillgängligt via inloggning på myndighetens hemsida.

# Det ska vara öppet och sökbart för alla i Norge.

# Det ska ge information om bilens skadehistorik, som hämtas från försäkringsbolagen, vilket innebär att det kommer handla om skador som reglerats av ett försäkringsbolag – vilket även innefattar bilar som lösts in av ett försäkringsbolag och skadereparerats.

# Det ska ge information om vilken verkstad som utfört skadereparationen.

# Några föreslagna avgränsningar är att det bara ska innefatta bilar som reparerats för över 50000 NOK eller bilar som krävt minst 15 skadereparationstimmar.

Av Pierre Kjellin
pierre.kjellin@gmail.com
+46 (0)70 3345009

Pitstop.de – en av Tysklands större bilverkstadskedjor och numera uppköpt av landets största bilförsäkrare. Foto: Pitstop

I EU:s största land Tyskland (mätt till både invånare och antal bilar) är landets största bilförsäkringsaktör HUK Coburg även ägare till en av landets verkstadskedjor, HUK Autoservice med drygt 400 verkstäder runt om i Tyskland.

Nu stärker försäkringsbolaget HUK Coburg sitt grepp om bilverkstadsmarknaden genom att köpa aktiemajoriteten i verkstadskedjan pitstop.de med över 300 verkstäder runt om i landet.

En av Tysklands större verkstadskedjor, Meisterhaft, har ungefär lika många anslutna verkstäder som Bosch Car Service. Foto: Meisterhaft

Här är några av Tysklands största verkstadskedjor:

Meisterhaft med cirka 1000 verkstäder i Tyskland och Österrike

Bosch Car Service med drygt 500 verkstäder

A.T.U (Auto-Teile Unger) med över 500 verkstäder

AD (som i Tyskland kallas Auto Dienst) med knappt 5090 verkstäder

Euromaster med cirka 300 verkstäder

HUK Autoservice med drygt 400 verkstäder

Autofit med över 400 verkstäder

Pitstop med drygt 300 verkstäder

1a Autoservice med cirka 300 verkstäder

Av Pierre Kjellin