Därför kontrollbesiktas a-traktorer extra noggrant just nu på vissa håll

Därför kontrollbesiktas a-traktorer extra noggrant just nu på vissa håll

En A-traktor av modernt snitt – en bensindriven Volvo V50 T5. Foto: Pierre Kjellin

För en A-traktor, det vill säga en vanlig personbil som byggts om för att ha en maxhastighet på 30 kilometer i timmen, finns det inga lagkrav som reglerar fordonets avgasutsläpp. På en A-traktor är det till exempel lagligt att ta bort avgasreningsutrustning som katalysator och partikelfilter.

Därför görs det vid en kontrollbesiktning inte heller någon kontroll av en A-traktors utsläpp, varför vi i Sverige vet väldigt lite om hur stora utsläppen från landets omkring 56000 A-traktorer är idag.

Nu ska forskningsinstituten VTI (Väg och Transportforskningsinstitutet) och IVL Svenska miljöinstitutet genom avgasmätningar och kontroller vid fordonsbesiktningen försöka skapa sig en bild av hur stora avgasutsläppen från landets A-traktorer är.

Forskningsstudien ska också undersöka hur vanligt det är att utrustning som används för avgasrening i ursprungsfordonet /t.ex katalysator, partikelfilter, EGR) monteras bort eller inaktiveras vid konverteringen till A-traktor.

Genomförandet
I projektet genomför VTI (Väg och Transportforskningsinstitutet) och IVL Svenska miljöinstitutet mätningar av avgashalter (partiklar, kväveoxider och kolmonoxid) på ett urval av A-traktorer, och eventuellt även mätningar av hur halterna ändras när olika typer av avgasrening inaktiveras.

Avgasmätningarna av A-traktorer görs i samarbete med Bilprovningen och Opus Bilprovning, på ett antal besiktningsstationer runt om i Sverige. Forskningsprojektet finansieras av Trafikverket.

Bakgrund
En lagändring 2020 gjorde det enklare att konvertera fordon till A-traktorer och denna förändring tros vara det som låg bakom att antalet A-traktorer i Sverige ökade från omkring 25000 2019 till omkring 56000 fordon 2023.

Det är lagligt att ta bort avgasreningsutrustning som katalysator och partikelfilter från A-traktorer. Även om denna utrustning får sitta kvar efter konverteringen fungerar den ofta inte på grund av A-traktorns lagstadgade maxhastighet på 30 km/h. Därför tas partikelfiltret ofta bort eller inaktiveras när en dieseldriven bil konverteras till A-traktor.

Av Pierre Kjellin
pierre.kjellin@gmail.com
+46(0)70 3345009

Bilglasjätten som storsatsar i Danmark

Bilglasjätten som storsatsar i Danmark

Tre företag respektive verkstadskedjor som Cary Group köpt i Danmark – Dansk Bilglas, Elkjærgruppen, Crashpoint A/S. Foto: Dansk Bilglas, Elkjærgruppen, Crashpoint A/S

Utöver Ryds Bilglas äger och driver den svenska bilglaskoncernen Cary Group idag åtta bilglaskedjor runt om i Europa samt en handfull skadeverkstäder plus fyra bussglasbolag.

Ett av de länder som Cary Group nu satsar rejält på att ta marknadsandelar i är Danmark. Där har koncernen hittills förvärvat lack- och skadeverkstadskedjan Elkjærgruppen (80 procent av ägandet), bilglaskedjan Dansk Bilglas med ett 25-tal anläggningar i landet och Crashpoint A/S – en av Danmarks största enskilda skadeverkstäder.

Cary Groups vd Anders Jensen säger i en intervju i danska tidningen Motormagasinet att man  ser en stor potential i den danska marknaden då skadeverkstadsmarknaden fortfarande är fragmenterad samtidigt som en hög och växande andel av bilskadorna hanteras via försäkringsbolagen (ca 80%).

– Vi ser helt klart möjligheter till fler uppköp, säger Anders Jensen om den danska marknaden i en intervju i danska Motormagasinet.

LÄS ÄVEN: Den dubbla trenden inom bilglas

Av Pierre Kjellin
pierre.kjellin@gmail.com
+46 (0)70 3345009

Så ofta anmäls Riddermark Bil till ARN

Så ofta anmäls Riddermark Bil till ARN

Riddermark Bils anläggning i Strängnäs. Foto: Pierre Kjellin

Riddermark Bil, som grundades för över tio år sedan av Alexander Riddermark, har de senaste åren växt snabbt och är idag med god marginal Sveriges överlägset största enskilda begagnatbilhandlare. Men första veckan i september avslöjade tidningen Aftonbladet flera för Riddermark Bil besvärande fakta som pekade på spridd förekomst av en osund kultur bland säljare och inköpare, där man bland annat gav intryck av att vilja mörka fel och brister på bilar och även överdriva eller fejka fel och brister på bilar man ämnade köpa av privatkunder.

Riddermark Bil sålde förra året (2023) totalt cirka 43000 bilar – väsentligt fler än både jättarna Bilia och Hedin Bil (Hedin Mobility Group). En fingervisning på hur stort missnöje – det vill säga andel missnöjda kunder – Riddermark Bil har är att titta på hur stort flödet av anmälningar är till Allmänna Reklamationsnämnden (ARN).

Fordonsmgasin har inte haft möjlighet att ta del av någon statistik över de som anmäls till ARN:s sakområde Motor, men har fått en uppskattning av en person med mycket god insyn i ARN:

Några av alla de omkring 8000 bilarna som står uppställda på parkeringsytorna på Riddermark Bils huvudanläggning i Strängnäs. Foto: Pierre Kjellin

Riddermark Bil har en anmälan till ARN per arbetsdag”, säger personen som Fordonsmagasin frågat. Varje år innehåller cirka 260 arbetsdagar (vardagar) och varje år har cirka 365 dagar totalt. Givet siffrorna ovan så visar en enkel matematisk uträkning således att omkring 0,6-0,7 procent av alla 43000 bilar som Riddermark Bil säljer per år (räknat på året 2023) blir ett ärende i ARN.

Mindre än en procent av dem som köper en bil av Riddermark Bil är alltså så missnöjda att de anmäler företaget till Allmänna Reklamationsnämnden.

Samtidigt bör man komma ihåg att långt ifrån alla som är missnöjda efter att ha köpt bil av en handlare anmäler köpet till ARN. En del vänder sig istället till kommunens konsumentvägledare, några vänder sig enbart till bilhandlaren och ett litet fåtal inleder en civilrättslig process. Dessutom är det en växande andel av alla missnöjda konsumenter som – oavsett vad de köpt – nöjer sig med att rikta sitt missnöje via betygssajter som exempelvis Trustpilot, Redo eller bara Google.

LÄS MER OM RIDDERMARK BIL:

Så jobbar man i Sveriges största bilverkstad

Det du kanske inte visste om Riddermark Bil

Av Pierre Kjellin
pierre.kjellin@gmail.com
+46 (0)70 3345009

Verkstads-VD om föreningsmedlem- skap och GBV

Verkstads-VD om föreningsmedlem- skap och GBV

Verkstaden på bilden har inget med denna artikel att göra. Foto: Pierre Kjellin

Texten inom citattecken här under är en kommentar som gjorts på linkedin. Företagaren ifråga är ansluten till en av branschens ledande medlemsföreningar.

VERKSTADSFÖRETAGARE:
”Vi arbetar med/efter vårt ISO-kvalitetsledningssystem, vilket även är ett kontraktskrav från våra Generalagenter. Vi är Lupin-certifierade vilket Länsförsäkringar kräver. Folksams krav/miljökravspecifikation är också uppfylld och implementerad.

Ovanstående innebär strikta regler för hur eventuella avvikelser i verksamheten skall detekteras och behandlas.

Vi har högt ställda riktlinjer/krav från våra generalagenter vad gäller, aktiv kundmottagning, slutkontroller, samt interna stickprov. Märkesspecifika obligatoriska kurser för samtlig personal är ju också en självklarhet för att utföra ett professionellt arbete. Dessutom görs återkommande revisioner/kontroller/besök inom flera områden, av våra huvudmän.

Att ha en hög kundnöjdhet har högsta prioritet/fokus hos våra generalagenter med en mängd olika kundnöjdhetsundersökningar, med påföljande efterarbete/statistik för att detektera eventuella brister för att bli bättre.

 

“Vi har alltid varit stolta över vårt branschförbund MRF. När SFVF bildades fick vi skrivelser och reklam för den nya organisationen, vi skrev tillbaka och undanbad oss vidare kontakter.”

 

Vi har en mycket dedikerad personal med hög moral och yrkesstolthet, vilka arbetat hårt med att fullfölja/implementera allt ovanstående (jag har utelämnat en del mindre system såsom AC-certifiering, miljösortering/hantering mm), utan att det påverkar det dagliga arbetet allt för mycket.

De senaste 6 månaderna har vi haft 6 st revisioner på de kvalitetssystemen/krav vi redan lyder under.

Vi har alltid varit stolta över vårt branschförbund MRF. När SFVF bildades fick vi skrivelser och reklam för den nya organisationen, vi skrev tillbaka och undanbad oss vidare kontakter.

Som ägare och VD för företaget vill jag klart deklarera:

Om inte vårt sätt att arbeta, kvalificerar oss att ha kvar vårt medlemskap i MRF utan att det krävs ytterligare kontroller och revisioner med åtföljande kostnader som en följd av Godkänd Bilverkstad, då kommer vi omedelbart att lämna förbundet.”

De dubbla trenderna inom bilglas

De dubbla trenderna inom bilglas

Kombinerade skadeverkstäder och bilglasverkstäder kan komma att bli en allt vanligare syn i Sverige framöver. Foto: Ryds Bilglas och Pierrre Kjellin

De senaste åre har det börjat röra på sig inom bilglassektorn i Sverige. En synlig och påtaglig förändring är att alla de tre dominerande kedjorna Ryds Bilglas, Carglass och Glaskedjan ökat sin marknadsandel väsentligt genom förvärv av oberoende bilglasverkstäder runt om i Sverige.

Vid sidan om denna konsolideringstrend så syns även två andra intressanta trender:

Serviceverkstäder som satsar på att även jobba med bilglas
De allra senaste åren har Meko-koncernen jobbat allt mer med att bredda sina verkstäders utbud, delis genom att börja satsa på bilglas. I början på detta år presenterade Meko ett nytt partnerskap med ALD Automotive/LeasePlan som är Sveriges ledande leasingbolag för tjänstebilar. Det nya samarbetet innebar att Meko blivit en servicepartner för bilglas till över 45000 fordon hos ALD Automotive/LeasePlan i Sverige. En viktig del av Mekos bilglassatsning är att man satsar på laga småskador i vindrutor, för att minska behovet av byte av hela vindrutan.

Mekos avtal med ALD Automotive/LeasePlan löper på två år från och med i år och omfattar över 230 verkstäder bland Meko-koncernens olika verkstadskedjor.

Bilglasaktörer som ger sig in i skadeverkstadssektorn
2021 gav sig Sveriges största bilglaskedja Ryds Bilglas in i skadeverkstadssektorn genom att köpa skadeverkstaden Autoklinik i Malmö. Sedan dess har Ryds Bilglas hunnit förvärva ytterligare sju skadeverkstäder runt om i Sverige.

Utvecklingen i andra länder
Om man blickar västerut – det vill säga mot USA – så sker där en utveckling som i vissa stycken liknar den här hemma i Sverige. På USA-marknaden är det nämligen allt fler skadeverkstäder som börjat med bilglasjobb.

Trenden med allt fler skadeverkstäder i USA som börjar jobba med bilglas uppmärksammas och uppmuntras i landets branschmedier och fördelar som lyfts fram är bland annat ökad lönsamhet, att skadeverkstaden kan korta sina omloppstider när man även kan ta hand om bilglasarbetena och att man får bättre kontroll över kvaliteten när man genom glasjobbet kan ta hand om hela kedjan.

Läs om utvecklingen i USA i amerikanska branschtidningar HÄR

Av Pierre Kjellin
pierre.kjellin@gmail.com
+46 (0)70 3459009